Hitta rätt stöd
Här beskriver vi de vanligaste orden och begreppen som används inom området funktionsnedsättning, för att du lättare ska hitta rätt stöd för dig, din närstående, eller någon du känner.
Känner du att det är svårt att orientera sig, kan du alltid få vägledning genom att kontakta socialtjänsten eller omvårdnadsförvaltningen i Solna. Stadens kontaktcenter kan hjälpa dig att hitta rätt.
- Kontaktcenter, 08–746 10 00
Senior- och funktionshinderlotsen kan också ge råd och vägledning om vart du kan vända dig med dina frågor.
Vad betyder orden?
Funktionsnedsättning kan betyda många olika saker och det är inte alltid så lätt att veta var man ska börja. Är du osäker så läs igenom boxarna här nere för att se vilket stöd som kan vara lämpligt i ditt fall.
Bilden illustrerar hur begreppen hänger ihop - läs mer om de olika begreppen i boxarna nedanför bilden.
Källa: socialstyrelsen.se
Psykisk hälsa är ett paraplybegrepp för både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa. .
Psykiskt välbefinnande handlar om att kunna hantera livets svårigheter, att känna tillfredställelse med livet eller ha goda sociala relationer. Det handlar även om att kunna känna njutning, lust och lycka.
Psykisk ohälsa innefattar både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Båda orsakar lidande och påverkar vardagen, för individen själv eller omgivningen.
Psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa behöver inte vara motsatser till varandra. Till exempel kan någon med ett så kallat psykiatriskt tillstånd, som adhd eller autism, samtidigt ha ett psykiskt välbefinnande, alltså må psykiskt bra.
Vad är en funktionsnedsättning? Visa Dölj
Funktionsnedsättning innebär tillstånd eller egenskaper som gör att en person har svårare att hantera vardagens krav jämfört med personer utan funktionsnedsättning. Man kan ha en funktionsnedsättning från födseln eller få en efter en sjukdom eller en olycka. En funktionsnedsättning kan också bero på naturligt åldrande eller särskilt påfrestande livssituationer.
Funktionsnedsättningar kan vara både psykiska, kognitiva och fysiska. Några exempel på funktionsnedsättningar är:
- om du inte kan höra
- om du inte kan se
- om du inte kan röra dina ben
- om du har svårt att skriva och läsa
- om du är allergisk och exempelvis inte tål pälsdjur
- om du har mycket svårt att sitta still och vara uppmärksam
- om du har mycket svårt att minnas och förstå.
Olika funktionsnedsättningar har olika namn, till exempel dyslexi, ADHD och dövhet.
Funktionsnedsättning är inte samma sak som funktionshinder.
Ett funktionshinder uppstår när miljön inte tillåter en person med funktionsnedsättning att fungera som en person utan funktionshinder.
Några exempel på funktionshinder är:
- Om du använder rullstol kan en trappa vara ett funktionshinder.
- Om du har svårt att vara uppmärksam och sitta still i skolan kan ett stökigt klassrum vara ett funktionshinder.
- Om du hör dåligt kan en otextad film på tv, bio eller Youtube vara ett funktionshinder.
Vem har rätt till vilket stöd?
Sjuk eller "bara gammal"?
Funktionsnedsättningar kan uppstå som resultat av naturligt åldrande utan att vara diagnosticerade som sjukdomar. Minskad ork och rörlighet, försämrad syn och hörsel, svårare att lära sig nya saker - dessa är inte sjukdomstillstånd men kan ändå berättiga dig till stöd enligt Socialtjänstlagen.
Många av stadens erbjudanden till Solnas seniorer syftar till att undvika att funktionshinder uppstår, samt inspirera till aktiviteter som håller dig pigg och frisk länge. Dessa är öppna för alla seniorer i Solna.
Det är först när du behöver mer omfattande insatser för att klara vardagen som en handläggare behöver godkänna insatser som exempelvis hemtjänst eller ett annat boende.
Psykiska besvär och psykiatriska tillstånd
Vilka insatser du kan ha rätt till beror bland annat på
- vad du har besvär med
- om du har någon psykiatrisk diagnos
- vilken personkrets inom LSS du tillhör
De flesta insatser behöver du ansöka om. Vissa insatser kräver en utredning för att kunna beviljas, men inte alla. De villkor som gäller, samt hur du ansöker, framgår vid respektive insats.
LSS och personkretsar Visa Dölj
LSS och personkretsar
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag med målsättning att göra det möjligt för människor med funktionsnedsättningar att leva ett så normalt liv som möjligt.
I lagen finns bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Det är kommunens handläggare som beslutar vilka insatser du har rätt till.
Du kan ha rätt till en insats enligt LSS om:
- Du tillhör lagens personkrets 1, 2 eller 3
- LSS-handläggaren bedömer att du har behov av insatsen i din dagliga livsföring för att vara tillförsäkrad goda levnadsvillkor
- Behovet inte är tillgodosett på annat sätt
Vad innebär de olika personkretsarna?
- Personkrets 1
Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. - Personkrets 2
Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom - Personkrets 3
Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Vem kan ansöka om stöd och service enligt LSS?
Vårdnadshavare ansöker för barn under 15 år.
Ungdomar mellan 15 och 17 år som förstår innehållet i ansökan kan själva ansöka i samråd med vårdnadshavare. I annat fall vilar ansvaret på vårdnadshavaren.
Den som fyllt 18 år får ansöka själv om han eller hon förstår vad det innebär, i annat fall kan företrädare såsom god man vara behjälplig med ansökan.
Dela sidan