Gula villan

Hemma hos herrskapet

Gula villan uppfördes omkring 1870 och har använts som bostad fram till 1997. Här har flera personer bott med betydelse för närområdets utveckling. Från jordbruk till militärt övningsområde och kapplöpningsbana.

Gula villan som hyresbostad

När byggnaden uppfördes fungerade den som en flygel till huvudbyggnaden för gäster och tjänstefolk. I början av 1900-talet hyrdes Gula villan ut till bokförläggaren Frans Beijer och hans fru Anna (född Tegnér) och deras åtta barn. Många sommargäster kom på besök, bland annat tonsättaren Alice Tegnér som hade varit guvernant i familjen innan flytten till Överjärva.

Under 1900-talets första hälft avvecklades jordbruket på Överjärva stegvis. Gula villan hyrdes bland annat ut till löjtnant Nils Ekander, 1921-1929, initiativtagare till Ulriksdals kapplöpningsbana och dess första banmästare. Även galopptränare Britta Strokirk bodde i huset under 1930-talet, samtidigt som ryttmästare Gustav Adolf Westerström som drev hästuppfödning på gården. Konstnären Gösta Fougstedt bodde i huset under 1950-talet. Han brukade spela boule utanför huset, tillsammans med skulptören Bror Marklund som hyrde Vinterträdgården som ateljé.

Skillnader och gemenskap

När gården var som störst fungerade den som ett eget litet samhälle. Här levde herrskap och tjänstefolk nära varandra, men ändå klart åtskilda. Alla visste sin plats, vuxen som barn, hög som låg. På gården fanns synliga gränser, som till exempel grinden mellan ladugården och magasinet, men även osynliga gränser, som inte överträddes av vare sig anställda eller deras överordnade. Detta hindrade dock inte att det ibland ordnades gemensamma fester och religiösa sammankomster. Disa Beijer, dotter i familjen som bodde i Gula villan, bjöd in statarbarnen på gården till söndagsskola. Detta blev starten på hennes sociala arbete och grundandet av Birkagårdens kindergarten. Barnträdgårdarna var inspirerade av Ellen Keys pedagogiska idéer och lade grunden till dagens förskola.

Trädgården – slingrande gångar och symmetri

Trädgården mellan Gula villan, Vita villan och Vinterträdgården anlades sannolikt under sent 1800-tal. Den inspirerades av den tyska trädgårdsstilen, med slingrande grusgångar och symmetriska gräsytor. Trädgården var anpassad efter bebyggelsen, där hästdroskor kunde köra fram och vända.

Människorna – liv och verksamhet i villan

• Karl Westerström (1886–1916)
  Arrenderade Överjärva gård och hyrde ut Gula villan.
• Frans och Anna Beijer (kring 1900)
  Bokförläggaren Frans Beijer bodde här med sin hustru Anna, född Tegnér, och parets åtta barn.
• Nils Ekander (1921–1929)
  Initiativtagare till och banmästare för Ulriksdals kapplöpningsbana, bodde i villan under denna period.
• Britta Strokirk (1930-talet)
  Kokade kola i köket på nätterna för försörjning. “Britta-kolan” såldes över hela landet och hennes stall fick namnet “Stall Britta-Kola”.
• Gustav Adolf Westerström (1934–1945)
  Ryttmästare som drev stuteri på Överjärva fram till andra världskriget.

Nutid och framtid

Efter att ha förfallit under en längre tid restaurerades byggnaden utvändigt under 2002–2003. Timmerstommen restes, alla fönster renoverades och den ursprungliga färgsättningen kunde spåras i gamla färglager.

Under 2025 pågår arbetet med interiören och anpassning för ett gårdscafé, som planeras öppna för besökare i september 2026.